I alla rum med markkontakt kan man räkna med att det finns radon.
Radongasen kommer från jordlagret, berggrunden eller från fyllnadsmaterialet.
Är lufttrycket inne i huset lägre än lufttrycket i marken sugs radongasen in genom
otätheter i grundkonstruktionen. Vintertid är problemet störst.  

Atmos 12jpg(Atmos 12)    

Från ett kontinuerligt visande radongas-instrument kopplat till en dator får man en kurva som visar hur radonhalten varierar med tiden.       

Står huset på en grusås är det långt till grundvattnet. Det finns mycket luftgenomsläpplig mark under byggnaden. Grus har ofta en radonhalt högre än 50 000 Bq/m³.
Sammantaget är detta ett högriskområde.
 

Står huset på lera är luftgenomsläppligheten i marken liten och grundvattnet ofta högt så att jordvolymen under huset blir liten. Även om lera har lika hög radonhalt som grus är detta ett lågriskområde


Vid sprickbildning i leran ändras emellertid förhållandena. Ombyggnad, fjärrvärmeanslutning och bergvärmeborrning är andra exempel på åtgärder som kraftigt kan ändra förhållandena och bör föranleda nya radonmätningar.

Står huset direkt på berg krävs att berggrunden har en hög halt av radium för att radonproblem ska uppstå. Uranrika pegmatiter och alunskiffer är ex på berggrunder som avger mycket radon.  

SetWidth150-Markus-10jpg (Markus 10) 

Med detta instrument mäter man på några minuter radonhalten i marken genom att slå ned ett ihåligt spjut och suga upp jordluft för analys.